Seinfeld

Idag fick jag hem min Seinfeldbox. Den är jättefin i verkligheten, fast jag orkar inte gå och ta en bild på den.

Alla skivorna ligger indelade i två stycken "miniböcker" och utöver det så fick man även med en bok med en sida trivia, fakta och kuriosa per avsnitt, alla säsonger. Och det är de här tre grejerna som ligger intryckta i boxen, som syns på bilden hos discshop. Alla delarna separat utlagda finns på bild hos CDON men nu länkade jag inte dit. Måste även säga att huvudboxen är mycket vackrare i verkligheten.

Enda negativa var att min huvudbox och bok var lite kantad nere i ett av hörnen, men det lever jag hellre med än klagar och skickar tillbaka för att få ny.

Tråkigt

Idag har jag grymt tråkigt. Känner inte för att hitta på något med någon heller, vet inte riktigt varför.

I Am Legend

Idag såg vi I Am Legend med Will Smith.

I Am Legend påminner väldigt mycket om brittiska filmen 28 Days Later, med skillnaden att den faktiskt är bra igenom hela filmen och berör istället för att kännas väldigt splattig då och då.

En forskare har kommit på ett sätt att bota cancer, genom att helt enkelt infektera folk med ett speciellt virus som bara attackerar cancercellerna istället för kroppens alla celler, så som ett vanligt cellgift gör. Detta fungerar i slutändan dock givetvis inte så som det är tänkt och istället börjar viruset spridas både genom luft och kontakt och ger bäraren en sorts muterad version av rabies.

90% av jordens befolkning dör, 1% av befolkningen visar sig vara helt immuna och resten förvandlas till väldigt aggresiva, djurliknande varelser som inte tål solljus. En föga imponerande grundstory men den funkar väldigt bra.

Will Smith spelar sin roll utmärkt, när han åker runt på stadens gator och letar mat, spelar golf eller pratar med skyltdockor. Kan vara en av hans bättre presentationer.

Jag måste även säga att jag blir väldigt berörd av den här filmen, troligen allra mest i scenen när Wills karaktärs hund blir smittad av viruset och Will stryper den samtidigt som han tyst sjunger en Bob Marley-låt känns väldigt sorgset och påtryckande.

Slutet känns dock lite väl hastigt påkommet och ihoptryckt och det hindrar filmen ifrån att få full pott.

ENTVÅTREFYRAFEM.

Julafton

Så har ännu en julafton paserat. Dagen har för mig ändrat karaktär väldigt mycket om man jämför med när jag var mindre, att få presenter känns numera tämligen trivialt och oviktigt och det jag verkligen uppskattar och tycker om är att spendera tid ihop med familjen.

I min familj har vi sen flera år tillbaka spenderat våra julaftonar hemma ensamma, utan släktingar eller annat stökigt. Det är mycket trevligt och mysigt.

Så har det även varit i år, om man räknar bort ett kort besök hos mormor och morfar som vi gjorde på förmiddagen. Kalle Anka vid 15.00, även om det känns väldigt segt och tråkigt. Efter Kalle blir det paketöppning, i år fick jag en datorstol och pengar. Datorstolen är jag mycket nöjd med eftersom min förra var väldigt oergonomisk.

Efter paketöppningen blir det lugnt. Man sitter och tittar på TV och läser och annat som kan tolkas som osocialt, men som ändå på något sätt värmer. I år såg vi även en film som jag ska skriva mer om i mitt nästkommande inlägg.

Och nu sitter jag här och tänker tillbaka på dagen så som jag brukar göra. Och noterar att det här inlägget känns väldigt ryckigt.

Lovande filmer

Såhär inför Jul tänkte jag lista kommande filmer som jag ser fram emot att se av en anledning eller annan. Möjligt att några av filmerna redan är ute (minst en) men det spelar ingen roll för mig eftersom jag i så fall inte har sett den ännu.

Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street


Batman: The Dark Knight


Cloverfield


The Assassination of Jesse James by the Coward Robert Ford


I Am Legend


Wall-E


Wanted


Forgetting Sarah Marshall

Wall-E

Det här är Pixars nästa film, och den verkar väldigt skön. Får hoppas att resultatet känns lika gediget som trailern.

Väldigt fint att trailern är i 5.1 också, första gången jag märker av sånt.



Som ett litet fint PS kan jag också säga att Sweeney Todd får väldigt fina betyg. Ytterliggare en film jag vill se väldigt mycket.

Let's put a smile on that face...

I lördags länkade Linus en mobilkamerafilmad trailer på Batman The Dark Knight ifrån I Am Legend.

Idag släpptes trailern på Internet i bra och högupplöst kvalité. Oh yeah.

Trailern var bra i mobilkameraversion, men den är suverän så här. Heath Ledgers Joker ser redan nu på förhand ut att bli en klassiker. Älskar hans galna skratt.

Se trailern i bra kvalité här.

Harry Potter och Dödsrelikerna

Igår läste jag ut sista Harry Potter boken. Jag vet att det låter löjligt men det känns som ett väldigt viktigt kapitel av mitt liv har tagit slut, och jag sörjer det. Det känns tomt på ett tråkigt sätt. Som att något saknas.

Jag läste Harry Potter för första gången när jag var 12. Det var den första boken som jag läste frivilligt och det var just den boken som gjorde att jag började läsa även andra fantasy/äventyrsböcker. Det är bara en av många anledningar som gör böckerna till en vad jag anser viktig del av mitt liv.

Sista boken var bra, antagligen den bästa i hela serien. Slutet var kanske inte helt jättetillfredställande, de sista 5 sidorna kändes lite ihoptryckta och jag skulle gärna sett att epilogen varit längre. Men jag antar att jag får nöja mig.

Ihopknytningen av storyn och referenser till tidigare böcker var mästerlig, det märks verkligen att Rowling hade hela huvudstoryn klar i huvudet redan när hon började med den första boken.

Burnout Paradise

Imorgon dyker ett demo av Burnout Paradise ut på XBLM. Ser jag fram emot djupt. Burnout 3 är antagligen världens bästa bilspel och det här ser mycket lovande ut.

Mass Effect

Klarade nyss av Mass Effect som ond. Riktigt ond. Har varit en tämligen fantastisk spelupplevelse, något av det bästa jag varit med om. Delad andra plats med Halo, endast slaget av World of Warcraft skulle jag nog kunna sträcka mig till att säga.

Även om jag har klarat av det och kört igenom majoriteten av sidoquests så känns det som att det är så mycket som jag inte har sett ännu. Som att det finns minst två, tre spel till som man kan hitta om man beter sig lite annorlunda.

Jag kommer nog att motivera mig till en genomkörning till, som god. Fast jag kommer nog hoppa över de allra flesta dåliga sidoquesten, som verkligen är värdelösa och repetetiva. Ett dåligt försök att göra spelet längre.

Men samtidigt så krockar det beslutet med min achievmentskåta del. Jag vill ha mer achievments och om jag struntar i en massa sidoquests så kan jag förlora ett flertal, minst två stycken. Och det känns ju heller inte så roligt, även om det kanske bara är 50 poäng eller liknande totalt.

Sjuk

Idag är jag sjuk. Var på julbord i fredags och där var en kille som varit hemma för maginfluensa dagen innan. Min farbror som också var där fick maginfluensa just innan vi skulle äta och gick ut och spydde, sedan åkte han hem.

Så jag gissar på att jag också har influensa, även om det känns som jag har fått en mild variant.

Halsen värker, jag är förskyld som tusan, känner mig lite varm och småyr. Väldigt lite illamående också, men inte så pass mycket.

GTA4: Move up, ladies!

Nya trailern gav en fin stämning. Känns mycket lovande. Förstår inte folk som säger att det ser ut som ett PS2-spel, tycker det ser underbart bra ut.

Ny GTA4 trailer

Snart släpps en ny GTA4 trailer, som har fått namnet "Move up, ladies". Ska bli intressant att se om den är något att ha.

CoD4 Over and Out

Klarade CoD4 häromdagen. Singleplayern har sina stunder, även om vissa strider känns väl repetitiva och utdragna. Det är främst tre minnen jag kommer ta med mig ifrån det här spelet, två minnen som gjorde djupt intryck på mig.

Första är hela banan All Ghillied Up, som antagligen är den roligaste singleplayerbanan jag någonsin har kört i ett FPS. Även allra första delen av nästföljande bana räknas in i minnet.

Andra är i slutet av banan Ultimatum, när man möter upp med amerikanska soldater. Man pratar lite kort och ger sig sedan av tillsammans mot en bas. Helt plötsligt fylls luften av rök och himlen färgas rödaktig. Två missiler med atomvapen har skjutits upp. Antagligen det mest stämmingsfulla ögonblicket i ett spel någonsin. Kändes på sätt och vis som att jag vore där och vart nästan lite rädd.

Det sista är slutet, när man blir räddad av ryssarna i det absolut sista ögonblicket. Man ser sina kamrater döda och sin kapten död/döende, precis innan man blir upplyft i räddningshelikoptern. Man får aldrig veta om kaptenen överlevde eller om man är ensam överlevande. Tillslut får man höra en nyhetsröst berätta om hur Ryssland meddelar om en testskjutning av raketer som gick utan problem.